Härmapa

Efter handledningen igår satte jag igång och fundera på min relation till tekniker i mitt egna skapande. Varför är jag så uppslukad av att hela tiden lära mig hur vissa konstnärer går till väga i t.ex sitt måleri? Borde inte idé komma före teknik? Är min idé teknik?

Min fascination av konstnärers utförande kan ligga till grund av min idrottsbakgrund.

I cirka 25 år höll jag på med friidrott där jag ägnade mig åt stavhopp under större delen av min karriär. Inom stavhopp är tekniken en stor del av utövandet och var ett ständigt samtalsämne mellan aktiva. Målet med att utveckla min teknik var att hoppa högre, att hela tiden bli bättre.

Vad som jag kan ibland kan tyckas saknas inom mitt måleri är tavlans innehåll! Jag har ett mål och en lust att bli mer skicklig men det handlar nog mer om hantverket än om själva innehållet.

På Fotosidan hittade jag en diskussion där en

medlem skrev Varför så mycket teknik i kommentarerna. Personen menar att den viktigast frågan är vilka känslor man lyckas/misslyckas med att kommunicera med sin bild och inte tekniken.

En medlem kommeneterade inlägget att: Anledningen till all teknik i kommentarerna beror helt enkelt på att det finns ett stort antal fotografer som har tekniken som ett lika stort intresse som själva fotograferandet.

Precis som med idrotten kan jag bli helt uppslukad av en viss konstnärs och ägna mig månader åt att efterlika och härma just den tekniken. "Steg för steg"-böcker och youtubeklipp upptar en stor del i mitt sökande.

I mitt funderande stötte jag på en blogg som under rubriken Från imitation till copy-paste-kultur? tar upp härmandet ur historien. Författaren skriver att:

Man började med att kopiera rakt av för att lära sig tekniken, för att sedan mogna i sin egen uttryckskonst och färdighet, så att man kunde ta sig lite större friheter och imitera.

Författaren nämner att bortsett från 1800-talet då konstnären var tvungen att vara originell för att kunna livnära sig på sitt skapande söker idag konstpubliken referenser. Vi ser att konst som inte refererar till annan konst eller samhället är innehållslös.

Det är så jag delvis känner i mitt egna skapande, att samla på sig så många tekniker som möjligt för att sedan hitta sitt eget(?) uttrycksätt. Inom stavhoppandet var det annorlunda då jag inte var ute efter att hitta en egen stil, det handlade bara om att hoppa högt!