Kålltorp 2 v.

Nu är det måndag och dags att sammanfatta mina upplevelser av Kålltorp. Handledningen förra veckan var otroligt givande då jag plötsligt fick flera ideér samt svar på varför jag närmat mig Kålltorp som jag har gjort. Jag gjorde under vecka 1 en liten joggingtur runt Kålltorps gräns på cirka 7,5 km som resulterade i en liten film. Varför gjorde jag då detta? När jag satt och pratade med N på handledningen slog det mig att jag i de flesta nya situationer håller mig en i bakgrunden för att senare när jag känner mig mer bekväm sakta närma mig "mitten". Det kusliga är att det stämmer, när jag inte riktigt har koll på min omgivning håller jag mig hellre i bakgrunden vilket resulterade i min joggingtur där jag varken är inne eller ute utan på gränsen.

Vad jag funderat på är alla kort jag tagit under fältveckorna. Vad är det jag fotat egentligen? Svaret är hus, hus och gator i mängder. Om jag som turist besöker en okänd stad och jag skall dokumentera mitt besök resulterar detta oftast i 200 bilder på byggnader. Vad är det som är så fascinerande med byggnader? Hus ger skydd, tak över huvudet, trygghet, glädje, sorg, minnen, pengabekymmer, listan kan göras lång. Hus och byggnader är laddade med historia och framförallt känslor vilket gör dem så spännande.

Vissa områden i Kålltorp för mina tankar till små fiskebyar. Små gulliga hus med färgsprakande träfasader tätliggande runt smågator. Det som även slog mig när jag strosade bland de gulliga små husen vara att det var folktomt. Visserligen var det mitt på dagen och de flesta kanske har ett jobb att gå till, men någon borde vara hemma tycker jag. Är området ett museum tro, en tillsnyggad fasad där allt är idylliskt? Jag och N diskuterade detta på handledningen och kom fram till att det kanske är människoliknande pappersilluetter i husen som går på en mekanisk räls inne i husen, även bilarna som kör runt i Kålltorp kanske är radiostyrda som även går på en räls. Min tanke var att jag skulle besöka "fiskebyn" på kvällstid för att få klartext i om det bodde några i husen eller inte. Kvällsfotograferingen uteblev tyvärr då det började att regna vid skymningen.

Efter handledningstillfället spann jag vidare på idén om kullisser och tillsnyggade fasader i en konstgjord stadsdel. Jag läste en artikel i en fototidning för ett år sedan där de tog upp en fototeknik som kallas tilt-shift. Just tilt-shift är själva objektivet på kameran (svindyrt!) men vad jag läste var om en falsk tilt-shift teknik (Photoshop). Jag har i helgen betat igenom hela youtube efter klipp innehållande detta vilket var väldigt underhållande. Det ser verkligen ut som modeller!

http://youtu.be/ywAJL8sKYvk

Jag tänker att jag ska försöka utforska denna teknik ett tag för att se om det fungerar som gestaltningmetod. Det är alltid kul att sätta sig in i nya tekniker:)